Midsommar och semester :)

Idag åker vi till stugan och firar midsommar, sen får jag äntligen lite semester, åtekommer till verkligheten om 3 veckor

Imorgon går jag in i vecka 23. Det har varit ganska lugnt i magen på sista tiden, inte så mycket sammandragningar. Fjant bökar som vanligt på lite lätt därinne. Nu gör han det pga kaffet.

Vägde mig imorse. Sedan inskrivningen har jag gått upp 6 kilo, men sedan ET (embryotransfer) har jag gått upp 10 kg!

Nu ska jag packa det sista i husvagnen, sen åker vi! Ha en bra midsommar alla

Det finns en blogg som heter www.bebistillverkning.bloggagratis.se där vi är några stycken som skriver om ÄD.

MVC

Var på MVC igår. Allt såg bättre ut, men ska göra ett till UL i vecka 32. Alla mina värden var bra, och Fjant var kry. Tog upp igen om mina sammandragningar och fogar. BM sa att någon sammandragning lite då och då är ingen fara, men men ska inte ha dem ofta. Jag sa att jag har flera stycken i timmen, och det tyckte hon var lite onormalt. Eftersom min livmodertapp är sluten och 46 mm, är det ingen fara, men om mina smärtor ändrar karaktär ska jag åka in till akutgyn. Jag fattade inte riktigt där där med “ändrad karaktär”, ingen sammandragning är ju den andra lik.

Jag bestämde mig för att gå ut på nätet och läsa om detta, och det skulle jag inte gjort! Fan vad rädd jag blev. Där beskrevs sammandragningar som övergått i förlossningar. Foster som dött pga födsel i vecka 20.

Jag var tvungen att ringa min BM imorse. Hon lugnade ner mig och sa att ibland är internet rena fanskapet. Där hittar man ALLT, även saker man kanske inte borde läsa. Nu har jag lugnat ner mig. Fjant lever rövare och jag har semester. Detta är min andra dag. Regn och +5 grader.

Extra UL

Idag ska jag på extra UL eftersom moderkakan låg lite för lågt sist.

Är i vecka 22 nu, men oroar mig ändå. Förra vecka hade jag hemska sammandragning och stickningar i livmodern. Kände nästan inte av Fjant alls. Blev livrädd och fick träffa gynläkaren. Allt var såklart bra, men jag var ändå orolig. Han blev arg och irriterad på mig. Jävla skit-stafett-läkare!! De har ingen aning om min historia eller varför jag är så jäkla orolig hela tiden. Dessa människor ids inte ens gå in i journalen där det står om mina tusen IVF, ÄD, alla blödningar i samband med graviditeten. Alla år av utredningar, barnlöshet etc.

Igår och idag har Fjant levt rövare därinne, och det är underbart!

I början av graviditeten var jag helt övertygad om att det var en liten flicka i min mage, men nu känns det som en hel karl därinne!

Hjärtslag!

Har varit lite orolig över Fjant. Fick komma till MVC och där lyssnade vi på hjärtat. Fjant hade 142 slag/minut och sparkade som en vettvilling. Idag har h*n bökat omkring mest hela tiden, men nu har det lugnat ner sig. Förra veckan kände min man Fjants sparkar. Det var ett fint ögonblick!

Igår var vi hos mamma. Vi satt och tittade på gamla kort på mig. Jag insåg att våra barn aldrig kommer att likna mig. Mannen hade tänkt samma sak. En liten, liten sorg i allt det lyckliga.

Idag har jag gått 140 dagar, imorgon är jag närmare förlossning än starten på min graviditet! Ju mer det bökar runt i magen, desto mer verkligt blir allt detta.

Imorgon går jag in i vecka 21!

Jag är halvvägs i mål!

Jag har gått halva tiden och jag har fortfarande inte fattat att jag är gravid.

Det har varit lugnt i magen igår och idag, så lite orolig blir man. Ska på nytt UL om 2 veckor.

Ultraljud

Idag var vi på det stora UL. Det var underbart! Fjant var inte stilla en sekund. H*n for omkring som en liten tok därinne! Fjant är perfekt! BM satte samma BF som kliniken gjort, 22 oktober.

Jag ska bli mamma!!!!!

5:e månaden

Idag gick jag in i vecka 17 och är nu 5:e månaden. Känns fortfarande lika overkligt som  när plusset kom på stickan.

Har inte skrivit på länge, men jag har liksom inget att skriva om. Illamåendet börjar ge med sig, nu ser jag inte bara tjock ut, jag har fått en gravidmage och jag har känt fladder i livmodern!

Om en och en halv vecka är det dags för RUL. Längtar och bävar.

Jag är i 4:e månaden :)

Idag har jag gått in i vecka 13 och 4:e månaden! Jag är dunderlycklig

Sedan jag slutat med östrogenet för 2 veckor sedan har jag inga mer bruna flytningar, nu är de “bara” gulaktiga. På söndag tar jag sista progesteronet, sen är allt au natural.

Känns konstigt att jag gått in i 4:e månaden. Det börjar synas nu, man ser att det finns någonting mer än fläsk på magen. Nu ska jag gå ut offentligt och berätta att min man ska bli pappa, att jag ska bli mamma, att vi ska få barn.

Kan inte beskriva min lycka just nu. De senaste 5 åren har varit ett helvete. Längtan efter ett barn att överskuggat allt vi gjort. Vi har levt som vanligt, men ändå inte. Man lever i en parallell värld, som inte är kopplade till andra människor. Man ser livet rusa förbi, och man står hela tiden kvar på samma ställe som man hela tiden gjort.

Men nu har vi fått hoppa på det där efterlängtade tåget. Det är en helt otrolig känsla, men man måste hela tiden nypa sig i armen för det känns totalt overkligt.

Man är som en kalv på grönbete. Förvirrad. Vi står på ostadiga ben i detta nya liv. Vi har levt och andats barnlöshet, IVF-behandlingar, hårda äggskal, skruttiga ägg, hormonrubbningar så länge. Jag tror vi har glömt bort hur man lever utanför den bubblan.

Men vi lär oss. Varje dag är en ny dag i vårt “nya” liv. Och idag ska resten av världen få veta att vi ska bli föräldrar

Nytt VUL

Var på VUL imorse och vårt vackra lilla foster sprattlade omkring därinne. H*n är 4,6 cm från huvud till stjärt. Imorgon går jag in i vecka 12. Längtar!

V.11 (10+4)

Igår var jag på inskrivning. Ett viktigt delmål. Det kändes helt overkligt att sitta där och prata med BM. Som att jag ljög.

Hon förstod min oro, så jag fick tid för UL på igen för att se att allt är OK. Vid de 2 UL efter min senaste blödning, rörde inte Pytte på sig. H*n var helt stilla, man såg bara hjärtat som pickade. Åh, vad jag hoppas att mitt älskade lilla frö ska överleva alla mina blödningar. Jag hoppas allt ser bra ut på torsdag.